Det slog mig just...det är inte det att vi vill dela hur vår måltid ser ut, hur söt vår katt är, hur lyckliga vi är med vår andra hälft. Vi vill att någon ska fråga, att någon ska vilja veta och undra hur vi har det. Ni andra kanske redan fattat, jag har inte förstått fören nu. Hur underbart är det inte när någon vi håller av ringer enbart för att fråga: "Hej...vad gör du?".
Hej! Jag vill veta vad du gjort idag. Vad var kyrie och vad var gloria? Gjorde någon dig glad? Har du hopp om framtiden?
Hej självrannsakan. Om du vänder blicken från allt det som stirrar dig i ansiktet kanske du kommer på vad det är du egentligen vill veta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar